C R Y

För att vara ärlig så var det här min första begravning i hela mitt liv!
Jag tänkte att jag inte skulle börja gråta när jag såg likkistan, och det var inte så farligt, sen hör jag att min lillasyster har börjat gråta!
En gammalt par sitter och gråter på andra sidan gången, bakom mig sitter mina mostrar och gråter och framför mig sitter min mormor och hennes bror och gråter.
Det är väl klart att jag också börjar gråta!
Allt man kan tänka på, som hur min gammelmorfar var ett litet barn, hur han växte upp, gifte sig och adopterade min mormor, alla stunder dom haft tillsammans!
Kunde inte se genom tårarna tillslut :o
Var riktigt ledsamt och vet inte om jag vågar gå på begravning igen...

Kommentarer




Kommentera inl�gget h�r!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ih�g mig?

Trackback